Yrkeshögskolan Laurea har arbetat på ett föredömligt sätt när det gäller att utveckla sin pedagogiska strategi Learning by Developing (LbD). Man har läst lagen och gjort lagstiftarnas uppdrag för YH:na till sitt. Man har vidare bekantat sig med pedagogiska trender och forskningsresultat, och utnyttjat erfarenheter och kunskap inom den egna skolan. Slutligen har man - ledare, lärare och studerande - systematiskt och långsiktigt arbetat tillsammans mot en fungerande pedagogisk modell som blivit Laureas egen. Det kan förefalla attraktivt för andra yrkeshögskolor, som Novia, att kopiera Laureas LbD-modell, inte minst för att UVM klappar i händerna åt den. Benchmarking och best practices-kopiering hör ju också till sådana aktiviteter som organisationer som vill vara moderna gärna ägnar sig åt. Gör man det faller man i två fällor. För det första är det inte slutresultatet som är det viktigaste, utan Laureas förmåga att skapa en hållbar pedagogisk strategi åt sig själv. Det kräver en sällsynt fingertoppskänsla hos ledningen och en hög nivå av ömsesidigt förtroende inom resten av organisationen. För det andra är best practices-kopiering lämpat endast för system som är stabila och tämligen förutsägbara. Komplexa system som t.ex. en stor, geografiskt och traditionsmässigt splittrad, ung skola har knappast fördelar av att använda andras modeller, annat än som inspiration. Man måste själv gå den långa vägen till självförståelse och modellbyggande utifrån de egna premisserna. Då behövs förstås inspiration, men också mycket annat.

Igår lade jag beslag på domännamnet kunskaparna.net och grundade en webbplats på webbhotellet One.com. 47 € för registrering av domännamn, uppläggning av och upprätthållande av webbplatsen i ett år. Inte så dyrt, hoppas servicen är bra. Under sensommaren kanske det börjar dyka upp en del material på webbplatsen. Kunskaparna.net hoppas jag att skulle kunna bli en mötesplats och informationskälla för dem som är intresserade av levande och kontextuell, pragmatisk kunskap: "kunskapare". Vem vet vad vi kan bygga upp kring det här begreppet?

I mitt förra inlägg gladde jag mej åt Roger Schanks revolutionära inititativ. Två dagar senare överraskar ett skoldistrikt i England med ett beslut som väger åtminstone lika tungt: man lägger ned högstadierna. Tala om reform! Nio högstadier läggs ned, och i stället grundas sju lärocenter som är öppna vardagar från 7 till 22 och veckoslut från 9 till 20. Hela året. Det enda som man funderar över (förutom att det förstås blir en jätteutmaning för både lärare, elever och det byråkratiska systemet) är hur lyckat det är att Microsoft är med i leken. Men det är antagligen nödvändigt i ett inledningsskede för att få tillgång till de resurser som behövs för att lägga grunden till ett nytt sätt att lära. Helt billig är inte reformen heller, regeringen satsar 150 miljoner pund på reformen som är ett slags pilot för en större reform som berör hela landet. Här är länken till notisen.

Äntligen börjar grundvalarna i vårt skolsystem darra en smula. Det är 36 år sedan Ivan Illich skrev sin bok "Deschooling Society" där han på ett förbluffande klarsynt sätt satte fingret på skolans huvudproblematik och drog upp riktlinjer för hur lärandet kunde arrangeras på ett effektivt och människovärdigt sätt. Han föreslog bl.a. lösningar som då var knepiga att åstadkomma, men nu går som en dans med t.ex. sociala nätverk som Ning eller Myspace. Så här skrev han 1971: "The operation of a peer-matching network would be simple. The user would identify himself by name and address and describe the activity for which he sought a peer. A computer would send him back the names and addresses of all those who had inserted the same description. It is amazing that such a simple utility has never been used on a broad scale for publicly valued activity."

Under min alterneringsledighet det senaste halvåret har jag haft tid att tänka. Tänkandet har huvudsakligen följt tre spår: forskningsspåret, det pedagogiska spåret och vad-ska-jag-bli-när-jag-blir-stor-spåret. Alla spår sammanfaller ändå i viss mån och en och samma tankestrimma kan ofta hänföras till mera än ett spår.

Igår deltog jag i det metodologiseminarium som anordnades av KeVer och AMKTutka vid Haaga-Helia. En stor hop - 100 personer - från olika yrkeshögskolor deltog i seminariet som var det sjätte i ordningen. 2004 och 2005 deltog jag också, och den omedelbara känslan jag nu fick vara att diskussionen kring och förståelsen av frågor som relaterar till YH:s forskning och utveckling har gått framåt de senaste åren. Fortfarande söker YH-FoU sin plats i samhället och YH-verksamheten, men grundfrågorna börjar vara utredda: vi skall, vill och kan arbeta seriöst med FoU och när vi gör det skall studerandena vara med. Under seminariet ordnades en paneldebatt, där professor Timo Airaksinen från Helsingfors Universitet kanske kom med de saftigaste uttalanden. Här nedan är några i sammandrag och översatta:

• Yrkeshögskolorna skall syssla med sådant som man vill och kan och som tillför något gott.
• Färdig kunskap ("tieto", kan också översättas till information) är farlig. Dessutom är den trivial, löjeväckande och oftast felaktig. Det här betyder att det behövs mycket kontextuellt inriktad forskning som producerar relevant kunskap.
• Yrkeshögskolorna bör inte bli för teoretiska, men gärna mera sofistikerade i sin hantering av den yrkesrelaterade kunskapen.

Hannu Valkama som ledde paneldiskussionen konstaterade att det inte står någonstans att yrkeshögskolornas utbildning är vetenskapsbaserad, däremot nog forskningsbaserad. Besynnerligt att en del människor inte förstår att vetenskap och forskning inte är synonymer. Det här skrev jag ju också om senast. Under paneldiskussionen lyftes bla följande frågor upp som bromsar för en utveckling av YH:s FoU:

• Kontrolldiskursen (styrsystemen med början från UVM vill ha en stark kontroll över vad som försiggår i yrkeshögskolorna)
• Stabilitetsönskemål (såväl personal som studerande önskar sig ofta mera stabilitet - studentrevolten är död)
• Skolmässigheten (denna tycks inte minska, i vissa fall (läs YH Sydväst) snarare öka)
• Helhetsarbetstiden (denna har jag själv inte sett som ett hot, den behöver inte vara begränsande, men kan säkert användas på ett begränsande sätt)
• Ledningssystemet (den pedagogik och verksamhetsformer som en YH med stark FoU-verksamhet behöver kräver helt andra grepp när det gäller ledningssystemen)

Under dagen hann jag ha några korta diskussioner med Arto Mutanen, en genomsympatisk och outtröttelig YH-filosof som varit med och skrivit många artiklar i bla de böcker som KeVernätverket producerat. Han är den som jag känner som har bäst koll på yrkes(högskole)kunskapens filosofiska aspekter. Minnesnot till mig själv: kolla upp Hintikkas interrogativmodell.

Nästa år kommer den första engelskspråkiga yrkeshögskoleutbildningen inom YH Sydväst (vid det laget YH Novia) att startas upp. Man söker nu en dragare för utbildningsprogrammet Integrated Costal Zone Management och säger i annonsen att: "Our degree programmes have a scientific basis, combined with an academic and practical orientation" Det här stolta påståendet kan ges nästan vilken innebörd som helst, men det som står klart är att skrivningen är ett tecken på att yrkeshögskolan ideologiskt håller på att kramas ihjäl av akademisterna. Om två av tre ord som hänför sig till principerna för uppläggningen av utbildningen lika väl kunde stå för en magisters- eller doktorsutbildning så undrar man vad som är på gång och om nån fått nånting om bakfoten. Visst är vetenskaplighet ett viktigt hjälpmedel när man bygger upp yrkeskunnande. Men det är definitivt inte nånting som kan eller skall definiera en utbildning på YH-nivå. I propositionstexten för yrkeshögskolelagen står det: "Yrkeshögskolornas undervisning skall i första hand byggas upp från de krav arbetslivet och arbetslivsutvecklingen ställer" Utgående från det skulle jag skriva så här i annonsen: "Our degree programmes are based on good practices from working life and offer tools to further improve them" Men det förutsätter förstås att själva undervisningen kan leva upp till detta och inte bara består av PowerPointpresentationer av forskningsresultat. Uppdatering  Den slutliga annonstexten blev ändrad och lyder ungefär så här: "Our degree programmes have a scientific basis, combined with a strong practical orientation" Mycket bättre. Visserligen är inte basen för YH-yrkena vetenskapsbaserad, även om vetenskapliga resultat utnyttjas, men nu börjar riktningen vara den rätta.