Användarinloggning

ICT

Zoom H2-erfarenheter

Nu har jag testat min Zoom H2 jag skrev om tidigare. Fantastisk liten maskin. Snappar upp ljudet oberoende hur jag vandrar runt i klassrummet. Jag sparar inspelningarna i tämligen komprimerat format, MP3 med 64 kbps vilket betyder att två minuters inspelning blir en fil på 1 Mb. Kvaliteten blir ändå helt acceptabel för den här typen av användning (inspelade föreläsningar). Här är ett en minut långt smakprov.

Hur kan wikis och begreppskartor bäst integreras?

Eftersom jag just nu drar en kurs i ekologi där vi använder en MediaWiki för att bygga upp basen för ett läromedel (inte bara undervisningsmedel) parallellt med en kurs för lärare i användning av begreppskartsprogrammet CmapTools, inställer sig frågan om inte de har båda, vid behov synnerligen kollaborativa formerna av kunskapshantering, kunde integreras på något sätt.

Själva tanken att visualisera en wiki är inte ny, Wikipedia har visualiserats bl.a. av wikimindmap. Där har man vad jag förstår tagit Wikipedia och konstruerat en algoritm för att visualisera den som en tankekarta (mindmap). Men hur kunde man jobba parallellt med båda teknikerna för att få fram ett kunskapshanteringsredskap som erbjuder både en övergipande bild av (förståelsen av) ett specifikt kunskapsområde samtidigt som det är lätt att borra sig in i detaljerna som finns i wikiform? Tekniskt borde det vara rätt lätt med hjälp av hyperlänkning, men att få arbetandet med information och kunskap på det här sättet att löpa smidigt kräver en del testande.

Ärendet hänförs härmed till mappen "Under arbete" där det får samsas med många andra projekt. Doktorsavhandlingen, till exempel...

Ännu en ny leksak - Acer TM6292

Skriver detta med min nya dator, en Acer TM6292. Anskaffandet av den innebär två rekord för mej:

1. Jag har varit utan egen dator i över ett och ett halvt år (och släpat en tung HP 8000 till och från jobbet varje dag). Jag har inte varit utan dator sedan ca år 1988 då jag köpte min första dator - en Amstrad - för 4000 mk.

2. Det är den billigaste datorn jag köpt sedan Amstraden. Efter Amstraden har det blivit två hårdskivelösa laptoppar (Toshiba), två bordsdatorer och sedan två laptoppar igen (en LapPower som lever än trots att firman gått i konkurs för länge sen samt en Fujitsu-Siemens som fick kortslutning pga söndrig USB-port). Alla har kostat kring 10000 mk. Den här kostade 1060 €.

Några specifikationer:

ProcessorIntel Core 2 Duo T7300 2 GHz
Skärm 12.1", 1280x800 px, matt (jag tål inte glansiga skärmar)
5 h batteritid (skall testas)
DVDRW optisk skivstation
2 kg

 

image

Veckoslutet har gått åt att installera program (18 st tillsvidare) och att bekanta sej med funktionerna. Det ser bra ut så här långt.

Learning by Wiking

Eller vad man nu skall kalla det som jag inledde med en liten grupp (8) miljöstuderande igår. Efter att ha hållit ett antal (kanske 25 eller 30) mer eller mindre föreläsningsbaserade grundkurser i ekologi för skogs-, miljö- och nu senast lantbruksstuderande, skall jag nu försöka på något radikalt annorlunda: att tillsammans med studerandena bygga upp en wiki om centrala ekologiska fenomen.

[Not till mej själv: håll aldrig mer en föreläsningsbaserad kurs]

Upplägget är det här: varje studerande får huvudansvar för ett visst tema - t.ex. näringsämnenas kretslopp eller successionen. Det här temat skall göras till ett avsnitt/kapitel i wikin. Under de närmaste 8 veckorna har vi en halv dag per vecka där vi arbetar tillsammans, sammanlagt 30 h. Mellan sessionerna är det meningen att studerandena gräver fram fakta från olika källor och söker exempel från den Sydfinländska ekologiska verkligheten på hur de här processerna fungerar i praktiken.

Ut med Sansa Express, in med Zoom H2

Som jag tidigare berättat, testade jag under hösten inbandning och podcasting av lektioner jag höll. Det fungerade rätt bra, men den MP3-spelare jag använde (SanDisk Sansa Express) klarade inte riktigt av min undervisningsstil där jag promenerar runt medan jag föreläser och diskuterar med mina studerande. Det största problemet var att då man skruvade upp volymen för fullt när man lyssnade på föreläsningarna hördes ett tydligt och irriterande knäppande ljud en gång i sekunden. Jag skickade tillbaks den första MP3-spelaren på grund av detta, men den nya jag fick hade samma problem - tydligen ett typfel. Ljudkvaliteten är annars bra när man lyssnar på musik och radio. Det här ledde till att jag började söka efter bättre alternativ och efter idogt sökande hittade jag in inspelare från Samson, Handy Recorder Zoom H2.
Zoom H2

Den har nyligen kommit ut på marknaden och verkar slå det mesta när det gäller förhållandet mellan kvalitet och pris. Priset är 200 euro och det är möjligt att banda in med hög kvalitet på fyra kanaler samtidigt. Ljudformaten är WAV och MP3 och filerna sparas på standard SD-kort. Det går att ställa in känsligheten på inspelningen, vilket är en definitiv fördel och apparaten kan också ställas in att starta då en viss ljudnivå uppnåtts. Och så har den en massa andra finesser. Jag ska ta den i bruk i undervisningen genast i början av terminen och redovisar mina erfarenheter här i bloggen. Jag har också en del andra pedagogiska experiment i tankarna för vårterminen, men mer om dem senare!

IBM Lotus Symphony på svenska

För en dryg vecka sedan kom Beta 3-versionen av gratisprogrammet (programsviten) Lotus Symphony från IBM. I den här uppdateringen har man satsat på översättningar av programmenyerna, så nu finns programmet också på svenska. Visserligen är inte riktigt allt översatt, men åtminstone har huvudmenyerna fått svensk språkdräkt. Det finns också 23 andra språkalternativ.

Praktix

Jag grundade en firma här i veckan: Praktix. Marcus Forsström på Sydspetsens nyföretagarcentral hjälpte med råd och den förvånansvärt lilla byråkrati som en enskild näringsidkare med liten verksamhet behöver drabbas av. Vad sysslar då firman med? Här är ett utdrag ur mitt prospekt: Förmånlig och skräddarsydd informationshantering för små och medelstora organisationer och företag De flesta organisationer och företag har behov av någon viss typ av programvara för att hantera sin huvuduppgift. Det kan vara frågan om program för hantering av logistik, lager, penningflöden, korrespondens, klientärenden eller motsvarande. Ofta sköter man de här funktionerna med hjälp av kommersiella program som byggts upp och strömlinjeformats för ett specifikt behov relaterat till företagets kärnverksamhet. En organisation kan emellertid dra nytta av en mängd andra datorprogram och anpassa dem för sin verksamhet på ett sätt som får många vardagliga uppgifter att flyta bättre. Nuförtiden är dessutom en stor del av de här programmen gratis (s.k. open source-program) eller mycket billiga och de kan därför utgöra en värdefull resurs speciellt för mindre organisationer och företag som inte har råd att satsa på program för tusentals euro och den dyra skolning som ofta behövs för att lära sej komplicerade program.