Tekniska högskolans Noppa-portal

Det är glädjande att Tekniska högskolan gått i bl.a. MIT:s fotspår och börjat lägga ut allt undervisningsmaterial på nätet i sin Noppa-portal. Snart kommer alla högskolor (och lärare) som inte gör det att bli misstänkta för att ha någonting att dölja.

Pedagogismer

Ismer är för det mesta begränsande, men har också en funktion av meningsskapande – det är väl därför de uppstår. Irriterande är när folk alltför långt låser sig vid en ism eller ännu värre, vill att andra skall göra det.

En föreläsning om projektbaserat lärande fick mej att tänka litet närmare på ismerna inom lärande och pedagogik, och hur de lyfter fram olika aspekter av det mänskliga lärandet. De här aspekterna har sedan brukats och missbrukats inom pedagogiken, och då en ny ism uppstår är man snabb att förkasta de gamla. Väldigt mänskligt, men inte särskilt fiffigt.

Om man beskriver de fyra av de senaste ismerna (inkluderande George Siemens konnektivism) i form av olika aspekter av mänskligt lärande som kompletterar varandra, skulle man kunna få en sån här lista:

Vi är alla djur (behaviorism),

men tänkande sådana (kognitivismen)

och framför allt sociala varelser (social konstruktivism)

som utgör noder i ett världsomspännande nätverk av kunskap (konnektivism).

Listan visar förhoppningsvis hur ismerna ändå hänger ihop, trots skillnaderna.

Forstex tar form

Jag har under ett år försökt komma vidare med utvecklingen av ett forum eller portal för finlandssvenskt skogsfolk, ett ställe för ömsesidigt kunskapsutbyte där sista årskursen på skogsbruksingenjörsutbildningen skulle fungera som redaktörer, men där större delen av innehållet skulle produceras av andra än de som är direkt kopplade till utbildningen.

Idag tog det projektet ett stort steg vidare då en grupp IB-ingenjörsstuderande presenterade ett utkast till portal, byggd i Drupal. Det ser bra ut, och på fredag skall jag testa portalen med en liten grupp skogsfackmän för att höra vad de säger. Enligt planerna skall studerandegruppens arbete vara färdigt i slutet av april, och min förhoppning är att vi skulle kunna testköra portalen med ett antal studerande och skogsfackmän i höst, finslipa den och sedan presentera den på skogsbrukets vinterdagar i februari 2010.

Det här kunde bli ett nytt sätt för skolan att jobba ihop med arbetslivet, och jag hoppas jag skulle ha tillräckligt tid för att kunna vara med och tillsammans med studerandena få det hela att rulla av egen kraft. Vi skulle fungera som “technology stewards” som Wenger m.fl. talar om, här citerade i Jay Cross’ blogg:

 

Technology stewards are people with enough experience of the workings of a community to understand its technology needs, and enough experience with technology to take leadership in addressing those needs.

A steward’s initial task is to assess the vision of the community along such dimensions as conversations, projects, content, access to expertise, relationships, and meetings. The steward then selects the simplest technology to advance the community as both the technology and the organization mature. The steward continuously assesses the needs of the community and how well they are being met. Like all living things, communities eventually die; the steward assures that community artifacts are preserved.

Petteri Kilpinen: nytt ledarskap behövs

I dagens Helsingin Sanomat säger Petteri Kilpinen det som väl alla som tittar åt sidorna och framåt genom vindrutan istället för i backspegeln känner till: vi borde sluta med att utbilda ledare för industrisamhället. Han säger:

Tulevaisuuden johtajien koulutuksessa tulisi painostaa huomattavasti enemmmän luovaan ajattelun, henkilöjohtamisen ja ihmissuhdetaitojen innovatiiviseen opetukseen. Työntekijöitä on ajateltavana luovina, ajattelevina ja verkostuneina yksilöinä, joiden tuottavuuden ja kehityksen kasvattamisesta johtaja on vastuussa.

Självklart. Det som jag kanske inte håller med om är att ledaren skulle ha ansvar för den här utvecklingen. Delansvar, kanske.

Det som Kilpinen tydligen noterat är att det inte är möjligt med en förändring om inte hela utbildningsstrukturen ändras. Alldeles riktigt. Och det gäller de flesta andra branscher också.

Vad händer med den professionella kunskapen?

Återigen har George Siemens i sin blogg elearnspace lyft fram en del intressanta saker, bl.a. en lista som The Futurist Magazine har gjort upp över trender för år 2009 och framåt:

6. Professional knowledge will become obsolete almost as quickly as it’s acquired. An individual’s professional knowledge is becoming outdated at a much faster rate than ever before. Most professions will require continuous instruction and retraining. Rapid changes in the job market and work-related technologies will necessitate job education for almost every worker. At any given moment, a substantial portion of the labor force will be in job retraining programs. -Marvin J. Cetron and Owen Davies, “Trends Shaping Tomorrow’s World, Part Two,” May-June 2008, p 41.

Punkt nummer 6 är bara delvis sann. Som mycket annat av det tänkande som produceras av dem som är involverade i den nya webben och de politiska, pedagogiska och ekonomiska förändringar som är starkt knutna till den, är det här en urban och teknoinfluerad tankeprodukt. Eftersom de flestas liv och jobb är urbant och starkt teknoinfluerat är den här trenden förstås relevant. Men den är ändå litet överdriven, eftersom ändå rätt många av oss har att göra med professionell kunskap som förändras rätt långsamt. Det som jag tänker på är den kunskap som relaterar till naturens uppbyggnad och funktion och den som har att göra med människokännedom.

Nu skriver man ju visserligen “Most professions” så jag kan svälja punkt 6, men med ovanstående invändning.

Men vad månne konstaterandet “At any given moment, a substantial portion of the labor force will be in job retraining programs” kan eller bör få för inverkan på utbildningssystemet? Skall de institutioner som idag ger grundutbildning till framtida proffs spela en roll här? Kan vi som är involverade i dem göra det göra det?

Svar: Nej, inte med nuvarande synsätt, finansiella och organisatoriska strukturer och arbetsformer.

Det här betyder att rollen för yrkesutbildande institutioner kan komma att bli alltmer mariginell i framtiden, eftersom det inte ur den enskilda människans (eller samhällets) perspektiv “lönar sig” att satsa på en lång utbildning där en allt större del av utbildningens innehåll blir irrelevant ju längre utbildningen är. Men å andra sidan handlar utbildningssystemet inte alls bara om kunskaper. Den som ens i någon mån brytt sig om att analysera vad som egentligen pågår vet ju att skolsystemet har en stark funktion som uppbevaringsplats för ungdomar som inte har plats på arbetsmarknaden och som bör ges en “vettig” sysselsättning. Ur de ungas egen synvinkel igen fungerar utbildningen ofta som en social mötesplats – ja för att riktigt vända upp och ner på begrepen, ett slags realvärlds-FaceBook.

Frågan är hur de här (och andra) funktionerna kan mötas i den framtida yrkesrelaterad grund- och fortbildningen. Jag försöker som bäst bädda in de idéer jag har om det här i projektet Målsatt vid YH Novia. Vi (jag, Nina Hillo och Martin Wikström) försöker ta lagom stora steg så att den revolutionära grundtanken (grundläggande strukturförändring) bibehålls, men så att det nuvarande systemet kan svälja förslagen. I Målsatts blogg finns ett inslag jag nyligen skrev och som hänvisar till Bill Farren på ed4wb.org som har en mycket liknande syn som den jag har och som dessutom lyckats illustrera det hela väl.

Målsatt har också tack vare Martin Wikström åstadkommit två små animeringar för att kursoriskt visualisera “den gamla” och “den nya” modellen när det gäller skolan och samhället, sett ur yrkesutbildningsperspektiv.

Fortsättning följer.